Klotter, graffiti och lagen

Skillnaden på klotter och graffiti

Frågan återkommer i varje diskussion om ämnet, och svaret är enklare än debatten antyder:

• Med ägarens tillstånd är målningen laglig. Det gäller oavsett hur den ser ut, vem som gjort den eller vad den föreställer.
• Utan ägarens tillstånd är den skadegörelse. Det gäller också oavsett hur den ser ut – en konstnärligt utförd målning på en fasad utan lov är samma brott som en tagg.

Det är därför lagliga väggar kan existera parallellt med nolltolerans mot klotter utan att det är en motsägelse. Det är också därför en sanering kan bli fel: en målning som gjorts med tillstånd men saneras av misstag är en förlust för ägaren, inte en åtgärd. Skriv in i saneringsavtalet vilka ytor som är undantagna, om fastigheten har någon.

Polisanmälan, steg för steg

Ersättning från den som klottrat

I princip kan en fastighetsägare kräva ersättning av den som döms för skadegörelsen. I praktiken sker det sällan. Gärningspersonen måste identifieras, åtalas och dömas, och först därefter blir ett skadeståndsanspråk praktiskt möjligt att driva. Andelen anmälningar som leder dit är låg.

Slutsatsen för en fastighetsägare eller styrelse är att saneringen ska budgeteras som en löpande driftkostnad, inte som en skada någon annan kommer att betala. Det är samma slutsats som kommunerna dragit: de sanerar först och polisanmäler parallellt, i stället för att vänta in ett ansvar.

Det gör också att förebyggande åtgärder räknas hem lättare än de först ser ut att göra. Ett klotterskydd på en yta som drabbas flera gånger om året jämförs inte mot noll, utan mot en kostnad som med säkerhet återkommer.

Vem i en bostadsrättsförening som får agera

På en bostadsrättsfastighet sitter klottret nästan alltid på föreningens yta – fasaden, porten, sopstationen, cykelförrådet och innergården är föreningens ansvar, inte den enskilde medlemmens. Det får tre praktiska följder:

• Anmälan görs av föreningen. Det är ägaren av ytan eller dennes företrädare som anmäler, alltså styrelsen eller den förvaltare styrelsen utsett. En enskild medlem kan tipsa polisen men är inte målsägande för skada på gemensam egendom.
• Beställningen är ett förvaltningsbeslut. Löpande underhåll ligger inom styrelsens mandat och kräver inget stämmobeslut. Det är skälet till att en sanering kan beställas samma dag som klottret upptäcks, vilket också är när den är billigast att göra.
• Fakturan går till föreningen. Och eftersom en förening är en juridisk person ger den inget rotavdrag, till skillnad från samma jobb på ett småhus.

Ett stående uppdrag i förvaltningsavtalet – sanera under en viss beloppsgräns utan att fråga styrelsen varje gång – är det som i praktiken kortar tiden från upptäckt till sanerad yta. Hur den delen skrivs, och hur avtal står sig mot styckbeställning, gås igenom under klottersanering för BRF och fastighetsägare i Malmö.

Försäkring, självrisk och gärningspersoner under 15 år

Fastighetsförsäkringen täcker i regel skadegörelse, men självrisken är för de flesta föreningar högre än vad en enstaka sanering kostar. Att anmäla varje tagg till försäkringsbolaget lönar sig därför sällan, och upprepade anmälningar kan påverka premien. Gränsen går normalt vid omfattande skador – en hel gavel, etsade rutor som måste bytas, eller klotter i kombination med annan skadegörelse.

Är gärningspersonen under femton år kan inget straff dömas ut, eftersom straffbarhetsåldern är femton. Skadeståndsansvaret finns däremot kvar, och vårdnadshavare har ett begränsat principalansvar för barns skadegörelse. Beloppen är dock låga i förhållande till vad en fasadsanering kostar, och de förutsätter fortfarande att någon identifieras.

Slutsatsen blir densamma oavsett vilken väg man tittar: saneringen betalas av fastighetsägaren. Det är därför frågan om förebyggande skydd och avtalade intervall är en ekonomisk fråga och inte en principiell.